Hon blev till slut ett eko
av den person hon en gång var,
en falnande personlighetsrest,
en icke reflekterande skugga,
befriad från nyfikenhet och längtan.

Mätt, trött, men aldrig otörstig
delar hon vår resa mot slutet.

Vi är på väg åt samma håll.
Men hennes resa är rakare

och kortare.