Jag ju den nobla prinsen önskar vara
som räddar vacker mö ur drakens knipor
som omnämns där i all historiens glipor
och mången trolsk och dödligt vacker saga

Mitt hjärta jag vill giva dig som gåva
Och röda rosor vill jag strö omkring mig
Men ålderns rand har nått de ord jag ger dig
De trubbats av de munnar som dem lova

Mitt liv jag villigt kastar för din lycka
Se, ögon gnistra himmelskt likt smaragder
De ord jag talar kan ej bringa tanken

Jag säger vad jag tro och vad jag tycka
i mun på döda hjältars djärva bragder
Så liklukt döljer kärlekstal i stanken.