Nyårsafton 2006

Vaknade den första januari med bortskjutet huvud.

Kysste mig adjö och sa att man kan leva utan huvud.

Sedan gick Du, med huvudet under armen.

Kroppen min springer nu runt utan mål i livet.

Likt hönan efter slakt, precis innan de dör.

Det var just det Du hade glömt bort, att med tiden dör man utan huvud.

Men när jag skulle berätta det för dig var Du redan långt borta.

Och huvudet tog Du med dig.