Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vi har väl alla våra problem, trots allt? Att acceptera dem är det svåraste av allt.


Käre odjur

käre odjur
vi sitter i samma rättssal som då
du plockar isär mina ord som legobitar
precis som när du tittade under min säng
och berättade att det inte finns några monster
det finns inga monster och något bet mig när du sa det
något har inte släppt än

käre odjur
arméerna utanför har inte gett upp
trots svälten och jag kan höra skriken
de upphetsade ropen som bara kan komma
från svett och intorkat blod
och alla andra metaforer jag kan komma på
och de jag inte ens kan uttala
för jag har inte nog många språk i mitt huvud
och jag kan inte ens låtsas skrika
som när du hällde flytande järn i mina ögon
och viskade \"det finns inget där
det finns inget där det finns ingenting alls\"
och vi var allt som fanns
är det ironi?
förlåt, jag glömmer bort hur man skrattar ibland
och jag glömmer bort hur man pratar med människor
när jag pratat med dig för länge
kan du inte plocka sönder mig igen?
jag vet inte varför men jag tror att det kan hjälpa
och jag har haft fel så många gånger förut
jag vet redan hur det smakar

käre odjur
dina fingrar har fastnat i mitt skallben
det är väl där de hör hemma trots allt
för du säger ju att vi älskar varandra
och jag tror dig när ditt hjärta går sönder bredvid mitt
så vi kryper undan mot spindelvävhörnet
med billig whisky och dålig poesi
och döende ideal och gudar som vägrar dö
är det inte här vi hör hemma
trots allt?

käre odjur
det finns ingen gud i dig
men jag bygger en kyrka varje dag
i ditt namn
och du får mig på knä
med fingrarna mot bröstet

käre odjur
vackre lille odjur
smekande skrikande odjur
groteska mardrömsodjur
fantastiska stinkande odjur
döende odjur
dödande odjur
jag skriver ditt namn
på den första biten betong jag kommer åt
jag fyller mina dikter
med monologer för två
jag studsar mot dig
landar i dig
springer från dig
halkar på dig
dödar dig
dör av dig
käre odjur
jag förstår om du inte förstår
för det finns inget att förstå
i slumpmässiga ord
ord som nästan är skrik
och skrik som nästan är ord
skrattande odjur
nekande odjur
tyst människa
tystnad
snart ingenting svart ingenting
ingenting ingenting ingenting

käre odjur
det här är inget skämt
vi slutade be för länge sedan
och såren där korsen frätte hål i våra bröst
har nästan läkt
men bilderna vi brände in
i varandras ögon
har blivit
en del
av oss
trots allt




Fri vers av Jonathan Jonsson
Läst 568 gånger
Publicerad 2007-02-12 03:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonathan Jonsson