Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
provar att skriva igen. impuls.


Svarta korpar flyger högt.

Svarta korpar flyger högt över ditt huvud
Där uppe bland molnen & allt ljus
Bland all glädje & all lycka
De lever i nuet
Men

Plötsligt faller de ner mot marken
Fort fort fort
Ah, hjälp!
Ducka, ducka, ducka!
De kommer falla ner på dig
Falla ner på din nya, fina väska som du köpt
De kommer smeta & kleta ner dig med blod
Rött, ljust blod överallt
Varmt blod som långsamt rinner ner mot marken
Du blir riktigt rädd &
Jag ser hur din ansiktsfärg ändras från att vara sådär gyllenbrun & fin som den alltid är på sommaren,
Till att vara alldeles kritvit som en snövit krita
Du som alltid
Alltid brukade få komplimanger för hur brun du var
Ja, just du där!
Jag pekade ju precis på dig
Vet du vad?
Du är alldeles anemisk med blodröda, fnasiga läppar & du har ögon som är fyllda med panik & ångest

Svarta ögonhålor stirrande mot dig
Dududududududududududu
(musik till en skräckfilm spelas i bakgrunden)
Du där!
Ja, precis du!
Ta & kravla dig hit!
Du försöker långsamt, långsamt kravla dig dit
(lungorna kollapsar snart på dig, ditt hjärta ligger på golvet bredvid & försöker fortsätta pumpa runt blod, försöker hålla dig vid liv
hur nu det ska gå när du inte har något hjärta kvar)

Svarta korpar skriar högt, högt
& du vaknar kallsvettig med ett krampaktigt tag om din nalle med blå rosett & ser rivmärken på dina egna armar &
du förstår inte hur de kom dit.

Du är fast här nu, säger de svarta ögonhålorna med raspig röst till dig & du försöker fly i panik därifrån




Fri vers av Fågelflicka
Läst 206 gånger
Publicerad 2007-02-12 19:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Fågelflicka