Det här är ingen dikt, det är en filosofi.

Att vandra genom månskuggan en vacker sommardag.

Är som att dansa i regnet när snön faller.

Att sjukt vrida sina ord till magi.

Kan skapa en spöklik stämmning.

Trots att folk lyssnar och förstår.

Är det ingen som verkligen HÖR dig.

Gå bakåt ett steg.

Och andas in luften genom dina revben.

Bryt ett hål i atmosfären.

Och släpp in ljuset.