En flicka så underbart söt.
Ett otroligt vackert hjärta av stål hon göt,
och fyllde det med en ren söt kärlek.
Bara en kunde få denna present inslagen i ek.

En ensam pojke som tappat bort sitt liv,
har varit nära att ta fram sin kniv.
En kniv för att symbolisera sina vassa känslor,
instängda i ett hjärta av stål de bor.

Inget kan skada inom dessa väggar.
Inte ens knivar med vassa eggar.
Bara en sak stör dessa individer,
en glömd känsla som bara ligger och svider.

För att rensa bort denna smärta behövs en kraft som måste räcka,
till att tjocka stålväggar kunna bräcka.
Till slut slår det båda två likt en träpåk,
att denna kraft för dem är som att lära sig flyga för en vråk.

Tänk vad svårt det är att bryta dessa känslor för en annan.
Men flickan tar sin chans och går mot pojken med blicken fäst hans ögon under pannan.
Ensam och svag tar han emot henne i sin famn.

Snart är deras känslor fria och de står där ensamma, starka tills den svidande känslan har ett nytt namn.
Saknad.