Jag sluter mina ögon och vaggas till ro av tanken på oss,
Hur vi kunde fånga livet och låta kärleken släppas loss.
Jag somnar i din mjuka famn och hör dig stilla andas
Varför fanns du bara i drömmen när morgonen randas?


Utan motstånd låter jag mig omslutas av ensamheten,
Kramar krampaktigt jorden på vilken du stod nyss.
Du vände dig ut från kärleken och bort mot evigheten.
Jag blev ensam kvar här, bränd av din sista kyss.