Att låta min verklighet uppfyllas av Emeliekärlek
är utan tvekan mitt livs absolut bästa beslut.

Som att stiga ut ur en rollspelsdimma, titta upp
och tänka "äntligen lite verklighet" och bara leva!

Att andas Emelienärhet är lika naturligt som att
tanka bilen, äta chokladpudding eller lösa korsord.

Som att välja den krokiga alpvägen men ändå veta
att Emelievägen alltid är den jag vill vandra.

Och när du inser att ingenting annat spelar roll
då vet du att Emeliekärlek är livet, och livet, det är vi!