Det fanns hopp om våren.
Med ostadigheten.
Som kämpande med menade ord.
Vintern som var i fjol.
Vad förvånad.
Och jag kände hur det vände.
Med förvånad blick.
Man anade tanken.
Och vädjade en stund.
Man mäktade med mer.
Vid vekheten som hämtade sig.