Det är som en passion. Häftigt, sprakande, kittlande, oförutsägbart och intensivt. En besatthet som varje dag gett mig en mental orgasm, en kick. Det är lite \"kinky\" det här med att ligga ner på en dyscha och inte se sin psykoanalytiker.

Alla snuskiga ord, sexuella fantasier och drömmar som jag yppat under året som gått. Det har varit helt omöjligt för mig att se om hans penis har varit erigerad eller inte. Varför skulle den inte vara det?

Mina drömmar är detaljríka, eggande och smaskiga. Jag blir tagen bakifrån, framifrån, sperman sprutar och svetten forsar. Mina orgasmvrål beskriver jag detaljerat. Han har en synnerlligen bra sittställning där han sitter bakom mig. Mitt huvud ligger lätt upphöjt på huvudkudden och ofta har jag något urringat på mig så att han kan se rakt ner i min glipa mellan brösten. Jag har snygga bröst. De är min stolthet. Toppiga som ungflicksbröst, fasta trots graviditet och amning. Hans utsikt är över två mjuka sammetslena kullar.

Analysen har varit som ett passionerat knull varje dag. Kort, hett och intensivt. 45 minuters knull och sedan har jag fått gå, ibland tillfredsställd någon gång vrålkåt. Fast så är reglerna när känslor inte är inblandade. Det är bara något man gör, förvisso av åtrå och upphetsning, men ingen äkta kärlek bara lek.

Mentala knull och mentala passioner är lika nedbrytande som fysiska dito. Man vet att det alltid kommer att vara på ett visst sätt, att man bara får en liten bit av kakan och att det tar slut och att det gör ont som fan! Det är det som är det destruktiva. Jag har hela tiden vetat att det inte är något mer än ett knull och ändå har jag troget kommit tillbaka dag efter dag.