Vi gick längs en gata. En gata så mörk, och så kall.

Jag såg mig omkring..du var där. Du och jag..Inga andra..

Det var vi. För en sekund kände jag mig inte ensam med dig.

Det kändes som om det var någon där..där i mörkret.



*aj..släpp mig..*

*neej..inte henne ta mig..*

Jag skrek..du skrek..ett slag i ryggen..en spark i magen..

Han drog upp sin kniv..siktade på mig och kastade..du hävde dig upp och kniven du fick i hjärtat ditt..


Jag ville inte förlora dig..jag ville inte..en tår. två tårar..tusen och åter tusen tårar jag grät för dig..


Den var menad för mig, inte för dig..varför gjorde du det?

Du var en hjälte. En riktig vän..

.. MIN VÄN..