Världen har blivit mörkare. Det känns kallt. Dött. Vinden ger mig kalla kårar. Det är tyst, men ändå sjunger natten. Gotiska körer som fyller mitt inre.
Tårar smeker min kind. Orkar inte. Det är för mörkt. För smärtsamt.
Kan någon lyfta den svarta slöja som lagts över mitt huvud? Kan någon befria mig från den kvist av törne som skaver i mitt hjärta? Kan någon kyssa bort blodet på min arm?