Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
^_^,


Då slocknade allt


Du tog ur mig ur asken som du förvarade i din ficka.
strök mig mot plånet tills jag började brinna.

Då sänkte du ned mig mot pinnen,
lät oss antända tillsammans.

Lade sedan på större och större pinnar,
allteftersom du såg hur jag brann.

Men så, när du tyckte jag var precis perfekt, blev du rädd.
Rädd att jag skulle fortsätta iväg någon annanstans.

Det var då du tog fram flaskan.
Först duchade du mig lite, försiktigt.

Men blev aldrig nöjd.

När flaskan tog slut, fyllde du hinken.
Då slocknade allt.




Fri vers av sachie
Läst 265 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-06-17 21:58



Bookmark and Share


  issac.a.m
Bra skrivet..
2007-06-18
  > Nästa text
< Föregående

sachie
sachie