En kärlek så omöjlig
En omöjlig kärlek
vi två tillsammans äger
Trots mörka tysta svek
vår kärlek tyngre väger
Våra längtande händer
aldrig varann berör
Blickar gåtfullt sänder
så känslan aldrig dör
Vi är trånande dårar
som bundit starka band
Dock vi båda ofta sårar
då vi tar en annan hand
Ibland hat i själen gror
vi döljer det och ler
Kärlek kvar i hjärtat bor
blott det vackra vi ser
Vi söker efter frågors svar
medan lågan brinner het
Kan våra händer bli ett par
vad är vår kärleks hemlighet
Vi tror att genom tiden
ska vi oss något lära
Hur vi hanterar striden
som det omöjliga bära
Så när åren framåt går
känslor tungt vi bollar
Det omöjliga består
vi önskar och förtrollar
Här står vi två så nära
dock aldrig inom räckhåll
Så invecklat så kära
med förnuftet i behåll
Till slut sorgen hos oss tär
ty visdom över drömmen vann
Omöjlig vår kärlek är
våra händer aldrig mötas kan