Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vändningen

Tätt och fuktig
Ligger dimman runt min själ
Sikten är obefintlig


Springer omkring
Ramlar omkull
Famlar efter en väg ut

Mina kalla händer trevar efter något att hålla tag i
Fötterna får inget fäste i det våta underlaget
Min stämma ekar i dimman när jag ropar efter hjälp

Ger upp min kamp och lägger mig ner
Marken känns så mjuk så inbjudande
Vill sluta mina ögon och bara somna bort
Låta drömmarna föra mig till ett land utan smärta

Ett land där problemen försvinner
Där min sårade själ kan få ro

Sluter mina ögon känner drömmen komma
Ta mig långt långt härifrån mumlar jag tyst
Snart är allt över

DÅ ser jag det!
ljuset långt där borta
Jag tvingar mig upp på fötter
Springer ramlar men fort upp på fötter igen

Ljuset kommer närmare och närmare
Skriker ut min förvåning när jag kommer fram

Där står du
Du ler mot mig
Jag kastar mig i din famn
Du kramar mig och viskar i mitt öra

Äntligen Äntligen...




Fri vers av Ärnst Flemming
Läst 315 gånger
Publicerad 2007-07-29 22:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ärnst Flemming
Ärnst Flemming