Mitt hjärtas fågel flyger nu fritt i molnen

Inga skyddsramar som håller om

Rädsla för att flyga ut i mängden

Att inte längre vara någon

Nu står jag ensam att söka mina svar

ensam att ringa vänner, hitta på saker

Nu går jag ensam på min väg,utan att hålla någon i hand

Att aldrig fått hållas om och kännt sig trygg

Smärtan känns outhärdlig och jag vill bara få kramar och kärlek

Mitt lilla barn inom mig skriker och skriker

Mamma ta hand om mig, pappa se mig och älska mig

Jag har i tio år sökt den tryggheten i män, men har nu på allvar insett att det finns i mig själv

Hur jag än gör och vem jag än är med, så finns osäkerheten och det svackande jaget

Nu står jag här ensam, självvalt och ärligt taget

rakt ur mitt hjärta säger jag till mig själv;

Det är vi tillsammans som alltid kommer gå hand i hand

Jag älskar dig lilla hjärtats fågel...bred ut dina vingar och flyg, ta mig över höjder du aldrig tidigare provat på...låt mig smekas av vinden och för mig till ditt djupaste mörker, där svalorna inte längre flyger, där måsarna skrattar vilt!

Så ser jag dig i ögonen och visslar din kärlekssång...och där, där finner jag mig inuti, säker, troende...trygg och kärleksfull...

för alltid älskandes...

i evighetens namn