Jag är ett svin som gömmer sig bakom en ängel.
Jag är ett självdestruktivt beteende som bor
Mellan dig och mig
Jag tror jag aldrig gråtit så mycket i mitt liv
Som när jag för några små stunder var verkligen lycklig.

Jag är en atombomb som gömmer sig bakom ansiktet som verkar så lugnt
Och jag tror inte det finns någon annan kvar att vara
Än alla de jag redan prövat på att efterlikna
Och jag misslyckades med min förvandling
Jag blev samma sak igen
För jag lever det här i cirklar.
Jag är en liten skugga av vad som kunde vara mitt liv

Men jag har slutat försöka nu
För jag har äntligen lärt mig att
Hopp är för människor som inte vågar finna sig själv i situationen
Men nu vågar jag konstatera
Att allting har ett slut
Precis som allting har en början
Så löper sången mot tystnad

När du vaknar tror jag att allting är fantastiskt på ett eller annat sätt
För när du vaknar lär vi framme vid solen
Och när du gnuggad bort gruset i dina ögon
Så kommer du att se det som jag länge sett vid min sida
När du somnar kommer jag se dig och när du vaknar kommer jag
le med dig
Jag kommer vara allt det där jag aldrig var
Kanske en stavelse i en bok men jag kan äta upp alfabetet om det är
Så
Och jag kan slunga dig ut i rymden för att fånga dig
Men jag tror aldrig jag kan övertyga dig om att jag gjorde det rätta
För kanoner är inte explosioner och jag är inte
Den du vill att jag ska vara
Stjärnor är inte solar,
Det är små jävla prickar.
Bara för att du ser ut som Bowie
Är du inte en självskriven hjälte
Men jag tror på att det inte finns någon universell sanning
Det är bara vad du tycker är rätt som faktiskt är sant
Och jag har valt den här vägen nu
Jag har valt det här.
Det är mitt fel.
Det är endast mitt fel
Men jag vet att jag har rätt.