Jag skriver

alltså finns jag

som en gammal gummas trötta ögon

bakom ett ensamt fönster

och horisonten

som i slutet av jorden

stannat ljudlöst

har jag stannat ensam

i mitt slut

en dag kommer jag att lämna detta rike

och denna kamrat

jag kommer att gräva en grav för mina tankar

och jag kommer att lämna mina dagar till vindens händer

när regnet faller

kommer jag att vara den ensammaste

i avståndet mellan två hållplatser

och ett öga

i väntan på vännen.