Steve sitter längst ner på trappan och deppar
Han har stukat en tå. Och nu gör det precis så
där ont som det alltid gör när man stöter i sin tå.
Han undersöker den med strumpan i handen.

Precis då kommer Lina runt hörnet på huset.
Hon räcker ut sin skära tunga åt Steve och det
Kan han absolut inte tåla just nu, skör som han är.
Aldrig får man en lugn stund.

Det är som om ett problem drar till sig ett annat och
Lägger sig i en stor spaghettihög av klet och spretiga ändar.
Steve torkar bort tårar och snor med baksidan handen
Och räcker ut tungan tillbaka.

Men han är långtifrån nöjd med sin insats.
Lina tog initiativet, alltså har hon övertaget. Steve känner
Att rollen som storebror påkallar något extra, och talar
Om för Lina hur ful han tycker att hon är.

Därifrån urartar det liksom i ett uråldrigt mönster.
Lina är mindre än Steve, men inte så mycket mindre.
Och han har lärt henne hur man retas, faktum är att hon
Har blivit riktigt bra.

– Vårtsvin! säger hon med hög röst och skuttar runt på gruset
och pekar på Steve. – Fjanthuvud! Din fishjärna fyller han i.
– Du grinar ju som en liten bebis! skriker Lina och ler.
Då blir Steve sårad, och arg.

Sedan är det inte långt till den första putten.
Den är faktiskt Steves, mot bättre vetande. Att han är större
Och klokare är inte längre någon tröst, det gäller att
Utnyttja det övertag man har.

Så slåss de en stund, och skriker åt varandra
Steve puttar och pucklar, Lina river och nyper
- nyper så att ögonen tåras. Han drar henne i håret och omedvetet
Går han ett steg för långt.

Traditionsenligt börjar Lina gråta,
högt så att det skär i öronen. Så att grannarna hör.
Steve har också lust att gråta och springa sin väg.
Men han tänker inte ge henne rätt.

Mammas snabba steg hörs inifrån huset.
Som en polisbil på utryckning. Tut-tut.
Tut-tut. När hon kommer ut på trappan
Stryker hon Lina över håret.

Sedan spänner hon ögonen i Steve. Hårt.
Han blir tvärarg när hon skäller ut honom
Sparkar tån i gruset och blinkar tills tårarna försvinner
Allt han ville ha var en kram.