Min längtans frände
Hon som jag en gång kände
Man säger att tiden läker alla sår
Men jag minns fortfarande ditt hår
Detta korpsvarta böljande hav
Där aldrig ett hårstrå gick av
Dina ljusblå ögons låga
Din blick mig ännu plåga
Ditt klara klingande skratt
Har mig hunnit ifatt

När du hade farit
Var det som om vår tid aldrig hade varit
Min kropp är nu som ett tomt kar
Där bara ensamheten finns kvar
Varför var du tvungen att fara
Jag kan inte utan dig vara

Om du mitt förlåt ville acceptera
Skulle jag vara glad i dagarna flera
Men om du är ledsen och besviken
Får jag försöka tills jag blir sliten
För jag vill att du ska leva och ha hälsa
Trots att du inte ens har mage nog att hälsa

Så fast jag inte vet var jag har gjort
Så står nu galenskapen och knackar på min port
Jag har ju förmågan att skada mina vänner
Jag har antagligen sårat alla jag känner
Men vad gör ett förlåt för nytta
När jag ändå aldrig ett ord kan yttra
Utan att såra min nära och kära
Jag är bara en stor allmän fara

Jag undrar om någon mig skulle sakna
Om dom en dag skulle vakna
Och då se mig ligga död i min säng
Eller skulle det vara livet på en blomster äng
För dom som blir kvar
Eller skulle dom bli ledsna på allvar

Ni kan alla se hur mycket problem en flicka kan skapa
Om någon bara vågar på ytan skrapa
Och där se psyken som flyr
Det är där damerna styr