Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag har fått färgfläckar på kläderna, baby, så som du stänker.

du målar dödligt,
med färg som är tabu.
jag kan inte längre gå,
där dina fläckar ritar hål.
du lämnar mig,
med ord ingen får tala.
jag backar undan,
så långt stegen når.

tavlan du målar,
bilden som aldrig blir klar,
är inte ämnad för någon annan.
hålen du lämnar,
färgen som inte räcker till,
kan inte fyllas i av någon annan.

du stänker färg omkring dig,
målar sånt som är förbjudet.
målar sånt du känner för,
trots att du vet att du inte får.


jag kan inte måla över dina hål,
inte ta det som lämnas kvar.
jag kan inte föröva dig på det lilla,
som du har.

och jag hoppas att du någon gång,
kan fylla dina hål.
ta igen det du missat,
och se att kärleken består.




Fri vers av tvättstuga
Läst 263 gånger
Publicerad 2007-12-06 18:54



Bookmark and Share


  aftermath
gåtfulla är metaforerna
läser med spänning dina rader
de två sista raderna knyter an
till en dyster verklighet
hoppas han fyller hålen..
2007-12-06
  > Nästa text
< Föregående

tvättstuga
tvättstuga