nu i juletid blir skiljelinjen större då

bara halva tiden är barnen hos mig

sen gapar det tomt i varje vrå

när resten av skinkan och leverpastej

i kylen skvallrar om min kille och tjej

som hjälpte att äta allt detta

men så är det när man är föredetta

get used to it- nu var det ju några år

när läker tiden äntligen alla sår?