Imorse när jag vaknade tittade jag ut genom fönstret
och såg en röd plastpåse i grannens annars så prydliga trädgård.
Genast gick tankarna runt i mitt huvud.
Tänk så har han dött, och ingen skulle upptäcka det,
då han bor ensam.
Jag kan inte påstå att min familj står vår granne nära,
men ändå blir jag orolig.

Jag berättade min upptäkt för mamma,
som sa att vi skulle se efter om någon dag.
Det krävs nog någon som jag att upptäcka en sådan sak.
Och faktum är att jag såg den plastpåsen på samma ställe för någon
dag sedan också.
Men det behöver ju inte vara så att han är död.
Han kanske bara är bortrest.

Men mest är jag orolig för någon annan,
som snart kanske tas ifrån mig.
Även om han är gammal, så är det alldeles för tidigt.