Den vita masken täcker inte hela ansiktet
För liten
Ögongloberna för lågt, för små
Munnen för högt
Handflatan är för stor för ansiktet, trycker ihop, pressar samman
Bara håret är sig likt, vackert, glansigt och välkammat
Skymmer ögon som inte ser
Blåser vackert kring en mun som inte kan viska några ord
Fastnar i näsborrar som tycks ha svårt att känna några dofter
Handen släpper sitt grepp, masken har fastnat
Öronen då, öronen är fortfarande skilda från ansiktet
Hon hör, allting hör hon, musiken, klockorna, trafiken, tystnaden…livet
Hör saker som ingen annan hör
Hör vinden som leker med håret kring hennes ansikte
Det är ett vackert hår
Hon är nöjd med sitt vackra hår som leker i vinden.