Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag öskar jag vågade säga det till dig, men det går visst inte för du är aldrig i närheten.

Är det nu jag försvinner?
Tynar bort, lite mer för varje andetag jag tar.
Kommer aldrig bli densamme igen.
Hur mycket jag än försöker.

Om du planerat försvinna helt ur mitt liv
kanske allt blivit lättare,
tänkte jag ett tag.

Men sen kom du och bekräftade
det obegripliga.

Jag förstår mig inte på dig
och ännu mindre
förstår jag mig på mig själv.

Plötsligt blev
ALLT som var så bra
så ofattbart fel.

Jag har inte ens förstått vad som hände.

Har aldrig känt såhär förut.
Det går inte att skaka av sig.

Du finns överallt,
var jag än går är du med mig.
Men samtidigt är du längre bort än nånsin förr.

Jag önskar jag kunde säga det till dig,
men snart är det försent.
Snart har både du och jag tynat bort.



och snart är vi säkert glömda
(av alla utom oss)




Fri vers av Elionwy
Läst 370 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-02-07 22:35



Bookmark and Share


  Lithia
Helt underbar. Verkligen.
2008-02-10

    NovaHI
du har verkligen en förmåga att skriva så att man känner igen sig. Jag ser det som något positivt, dina dikter blir som en tröst. Jag gillar verkligen den här, och speciellt det stycket som även cammo citerat. Så mitt i prick, det stämmer verkligen.
2008-02-08

    Cammo
Den är jättejätte fin. jag tycker verkligen om den. det går liksom in i en. Jättefint skrivet. Älskar dina ordval

\"Du finns överallt,
var jag än går är du med mig.
Men samtidigt är du längre bort än nånsin förr.\"
2008-02-08

  Effell
Starkt och tydligt formulerat. När jag läste rubriken tänkte jag på att det finns rätt många som aldrig vågar tala om de jobbiga sanningarna, så det finns ändå ett visst mod i att *önska* att den andre ska vara i närheten, så att man får prata.
2008-02-07
  > Nästa text
< Föregående

Elionwy
Elionwy