Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En sanning så naken att träden börjat knoppa


jag låg vaken i flera timmar
grät
skakade
andades
när jag egentligen borde ha sovit
smärtan inifrån spred sig ut tills den slagit rot i precis hela mig
jag kunde inte röra mig

trots att det aldrig kunde ha varit svårare
så är det så lätt att veta
du kunde inte ha kommit djupare

jag bara skrattar när jag tänker på
hur jag så länge format mitt liv efter dig
och händelser
som aldrig inträffat
du förkroppsligade mina drömmar
och förverkligade visionen
om sann lycka

allt för många gånger har spåren av dig suddats ut
och nu tvingar du mig igen
men du vet att jag skulle aldrig glömma
ändå påminner du mig
gång på gång

du förtjänar inte mina tankar
du förtjänar inte mina krossade drömmar

jag lät varje dag i mitt liv
ägnas åt dig
jag lät varje första tanke på morgonen
och varje sista på kvällen
bestå av dig
jag lät dig så noggrannt granska mitt inre
och jag lät dig slippa undan det du så innerligt fruktar
att göra detsamma

efter 458 dagar la du handen på min midja och drog handen i mitt hår

nu ber du mig att glömma allt.




Fri vers av Pausi
Läst 440 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-02-10 15:24



Bookmark and Share


    Sundance Kid
verkar ganska tungt
fortsätt skriva så blire nog bättre

funkar för mig iaf
2008-02-22

    RebeccaW
Oj oj, så fint, rubriken är perfekt, allt är perfekt, slutet är mer än perfekt:)
2008-02-10

  Larz Gustafsson VIP
\"So give me all I\' ve ever ask for.
There\'s no desire too extreme\", sjöng Freddie Wadling i Cortex.
Men den här önskan tycker jag är lite väl magstark.
Att bara begära att du skall glömma...
2008-02-10
  > Nästa text
< Föregående

Pausi
Pausi