Genom bussfönstret såg jag den vackraste morgonmånen
annars var allt som vanligt
en halvtimmes resa till arbetet och en läckande matlåda i väskan
Men månen talade till mig
den gav tillbaka bortkastade minnen om dig och mig
allt som var vårat
hur jag har älskat dig
månen påminde mig om att vi setts förut
förklarade var och när
och jag minns allt igen som om det vore nutid
hur jag satt i fönstret med luren mot bröstet
så att du inte skulle höra mina tårar,mitt snor
då såg jag månen,samma måne som häromdagen
du ropade på andra sidan
jag ville bara vara den starka i situationen
sedan dess saknar jag allt som har med dig att göra
och hur vacker månen än är så sticker den i mig som knivar.