I jorden
i tinad hand

ser du
parkdagg
mossbelyst

de dova

blommornas
lånade
stjälkar

             stuckna 
             i ljum
värme

sträcker
genom allvaret

              Uppåt

vill förtydligas

Av den hållne
smekt
Oleum

skimrande

             ur 
        ett kors

            Vad
            vet
             du
       

lilla
människa

tar du
emot

av denna

Urdoft