Ditt jävla leende spetsar hjärtat mitt
med tusen och åter tusen pålar.

Känslan av din beröring
river sönder huden med lossade rakblad
i tusendes tusende.

-

Hennes jävla ångest sliter hjärtat mitt
i tusen och åter tusen bitar.

Känslan av hennes osäkerhet
dryper väggarna i nymålat mörker
i svartaste svart.

-

Emellan står jag - älskaren och vännen,
lägger händerna över ögonen
blundar med öronen.

Jag vill inte se deras kaos,
vill inte se att hon också dras in
i knuten av den tomhet han bär.

Jag blockar dem båda
från mitt hjärtas inre sfär
och säger adjö igen, igen och igen
trots att jag aldrig vågar säga farväl på riktigt.