Du föddes
och du skrek

du togs ifrån
och du tystades ned

du lärde dig att hålla andan
och att gå med smygande steg

att vända dig bort och blunda
när du längre inte kunde se

men du undrade en hel del
om du kommer att orka mer

då hjälpen tycktes långt borta
och döden var en vän som inte svek

inte som kärlek.