Det är förhoppningar
ytliga förhoppningar du har om regnvädert du har utanför ditt fönster
som aldrig verkar blåsa så mycket som du egentligen hoppats på.
Körsbärsträdet du önskat blomma likt dina egna tankar om er
känn osanningen linda om dig
som en spindel försöker väva sitt offer i stormen du har i ditt huvud.
Lita inte på aptiten som tränger in genom
dina ådror
det känns som stopp för blodet att rinna
lika snabbt som dina tårar du förtränger.
Förhoppningen om solen du ser ibland är
en illusion av vad som du vill ska finnas på riktigt,
det där trädet kommer aldrig slå ut medans
du sitter utanför och tittar ut i väntan på något bättre
likt den handduk du försökt torkat varje gång
efter duschen du suttit i för att skölja bort det
smutsiga sinnet du tror nu aldrig kommer bli rent.
Det finns fler röda körsbär på trädet solen finns
där alltid bakom likt dina goda tankar om bättre lycka i vardagen,
lita inte på dom rödaste på det okända