Hur kunde jag ställa mig till svars för din otillgänglighet.

Du låg bredvid mig som en grå skugga i nattlampans sken levande, och någonstans under en lampskärm surrade en husfluga sina hemligheter för mig.

Hur kunde jag besegra en tystnad som lät ljudlig - kanske hjälpte det att gråta en skvätt i femton minuter max... Och någonstans i mina rutögon kände jag en tår rinna.

Men jag vill inte minnas att jag grät dessa floder. Skulle jag drunkna som en fluga, dö, och försvinna...?