Så olika, så i samstämmighet
bara så vardagligt bara,
och så i ofullkomlighet välväxta,
nära,
och så väl som handen
i handsken,
där ni följer känslan,
blundar vardagen stramt.

Ni står ut där, förblir,
slår ut
och njutningen är något
ni tillåter er,
står ut...

Stannar omgivningen som i kontrast
där...
en herre springer runt hörnet i all hast,
där, alla så olika
bär på en last.

Inte ens med möda
ser ni er om i speglarna,
ni vet.

Ni är vackra
i er verklighet

så olik den som fördömer.