jag vill inte vara en soldat för jag är emot krig
i en pefekt vision skulle alla leva i frid och harmoni
men ingen kan se in i framtiden
för om jag hade kunnat det
så skulle en viss person fortfarande varit min


jag är emot krig,
men realistiskt tror jag aldrig att det kommer att bli fred
det kanske aldrig var vi
men realistiskt tror jag att jag aldrig kommer att bli hel
vems fel det var spelar ingen roll
för var ligger nöjet i att skylla på varandra
när våran kärlek redan har glömts bort

men det kommer nätter då saknaden stammar
och jag nästan glömmer bort att andas
för att så många tankar rusar igenom mig tillsammans
jag hade glömt bort att det är så mycket vi har kastat
men det spelar ingen roll egentligen
allt jag vet är att jag chansar när jag skickar ett sms med mina tankar
och det kanske bara är i ensamhetens stund
det kanske bara är att jag får känslorna tillbaka i en dröm
att allting är och kanske även var en illusion
men samtidigt kanske jag bara sparade min del av kärleken när din dog

det var tur att min smärta inte var synlig
för jag har inte lätt att se på blod
du struntade i vilket och det lämnade du tydligt
när du glatt tog mitt spruckna hjärta och drog

det var nog perioden du aldrig förstod
hur mycket minsta lilla ord förstörde mig
och hur illa mig du gjort

självklart var det stort för
när är det inte stort när man är kär
och det här dödar en del av mig i varje ord
någonting du aldrig förstår eller förstod
ändå tänker jag på dig som om du vore god