avväpnad nu av ett barn
jag låter allt falla till marken
vapnen får flyga som flarn
och rasa som höstlöv i parken
okomplicerat klar
är denna blick jag ser in i
här får en gåta sitt svar
blick som jag nu speglar min i

barn stoppar upp mina krig
de ögonen tämjer mitt odjur
klumpig man blir plötsligt vig
går sammetsmjukt som ett lodjur
fälten blir ängar igen
badstranden blir bara din strand
träbåten, minns du den än?
undrar om den kom till finland...

LARZ GUSTAFSSON 080224