DINA VINGAR VAR OSYNLIGA

Jag såg inga vingar när du var här nere på jorden
Du bara log när jag försökte att få fram de där orden
Din närhet kändes mycket varm i mitt hjärta och själ
Glädjen var stor, men det kändes tyngre när du tog farväl

Jag såg bara någon fjäder på golvet som virvlade upp
Mina känslor förvandlades, till en helt annat blodgrupp
För tiden bara stod still och allt förvandlades till tro
När min smärta försvann över den ängelika bron

Din gestalt var som ett skimmer av guld, du log så rart
Men när du räckte din hand blev allt kristallklart
Du sträckte upp dina händer mot himmelens sky
För nu visste jag att en ny morgon kommer att gry

Dina vingar var osynliga men dem fanns där ändå
Men dem kändes vita som snö det vill jag påstå
Hoppas dina änglar finns där för dig i din vardag
För det känns tryggt att kunna känna kärlekens vingslag

Bo Grapenskog