ATT LEVA GÖR MAN PÅ HELTID

Att vakna upp och inse att man får en ny dag till i livet
Är faktiskt något vi inte tänker på, vi tar allt för givet
Kärleken till det jordiska är stort och vi vill leva länge
Men vi blommar ett tag sedan vissnar vi som ett
blomsterhänge

Man borde tacka vår vän för att han gav oss livet på jorden
Men också att vi kan, höra och se och skriva de där orden
För vad skulle vi vara utan våra medmänniskor inget alls
Det skulle vara som att dansa själv i denna förunderliga vals

Glädjen är nog en av de bästa komponenterna
Kärleken är det största, försök att trycka på de tangenterna
För du lämnar fotsteg vart du än går, troligen i mångas hjärtan
Men livet består också av sorg och den där innerliga smärtan

Man behöver inte att armbåga sig fram för att få svängrum
Som ett liten sandkorn virvlar vi runt i detta stora universum
Skogarnas sus och de vackra sjöarna ger själen frid
Att leva gör man inte bara så där, utan detta är på heltid

Bo Grapenskog