Känns som en yrsel attackerar mig.
Allt svartnar för en stund och omgivningen blir klibbig.
Svart, seg rinnande vätska som äter upp mig innifrån lika väl som utanpå.

Anstränger mig för att titta ned för att se vad som sker.
Det är överallt.
Man kan inte säga längre säkert om det är mitt sinne som spelar mig ett spratt, eller om det äntligen har klarnat efter alla dessa år av misstro för detta värld.

Är så förbryllad av alla tankar och är för kraftlös för att motstå.
Geggan äter upp min kraft, till och med mitt tänkande.

Jag tynar bort...

Fortfarande ett kolli...