En bit i sänder
Två bitar i sänder
Tre händer räcker inte för att hålla två själar
Bit för bit faller avsatsen under fötterna
åt alla håll
Ingentinget morrar och flåsar alldeles nära örat nu
Balansen är inte helt god
det är lätt att vackla, slinka, veva med armarna i symmetriska mönster
som om skorna haft 9 centimeter spiksmala klackar
Än slank han hit, än slank han dit
...är det inte ungefär nu en flygande hund kommer förbi?
säg till om du sett den, och ge den ett ben
Hundar är bra
trofasta, stabila, pålitliga
ganska precis så som människor inte är
Nära nära kanten nu kanske
med ögonbindel knuten av någon annan vet man inte så noga
men det är väl inte så noga
nog överlever man och har hälsan ändå
Trygghet, humankapital och känsloliv är kraftigt överreklamerat
fastslog reklamombudsmannen
och tack och lov var det det vi alltid trott
Murare efterlyses snarast
laga min trappa, min avsats
för bitarna faller som höstlöv
faller bit för bit
närmar sig fötterna
åt vart håll jag än ser
Ingentinget tar oss när vi slutat tro
och jag tror ingenting
för de är alldeles för lätt att tro fel
ro till fel hamn
lägga alla kort på fel häst
tro att vinsten hägrar bakom molnet
när stegen är för kort
så varför tro alls
troligen drar vi gärna vilken vals som helst
för att slippa att inte tro
men bedragen är värre än befallen
så jag väljer att falla
...tror jag