Varför gick det så fel
för dig Carolin
I ett tragiskt spel
ditt liv blev ruin

Ångest i ditt bröst
din börda Carolin
drogers falska tröst
din onda medicin

Ibland var du glad
du såg hopp Carolin
försökte vända blad
vek bort din gardin

Du simmade mot land
du var tapper Carolin
dina fötter på en strand
i den vackra magin

Gamla faror blåste kallt
du föll Carolin
din vacklande gestallt
skör som porslin

Så ovärdigt du dog
ett svek Carolin
kritiken har sitt fog
till vårdens kalla min

En kamp i dunkelt brus
allt är över Carolin
kanske himlen ger dig ljus
och den sanna harmonin

Men för dem som lämnats kvar
i sorgens ravin
hörs inget tröstande svar
du är tyst Carolin