Som jag minns min kära far för första gången, var att han stängde in mej i källaren en hel helg naken och utan mat och vatten. Jag hade tjuvtittat på
Vi på saltkråkan, och han blev vansinnig, han avskydde astrid Lindgrens böcker, ville att jag tidigt skulle börja läsa om 2:a världskriget, om vilket han berättade för mej när jag skulle somna på kvällarna. Han hade varit legosoldat hos tyskarna under slutet av kriget, och för honom var det en självklarhet att jag skulle bli legosoldat också. Socialen kom till oss för inspektion, sen jag hade berättat om min far för klasskompisarna, men då blev far en helt annan, och mor hon bara teg och såg glad ut, eftersom far hade gett henne en dos kokain. Far var en riktig man och min stora förebild, trots att han slog mej då och då. Han våldtog mej också varje natt, men det lärde jag mej tycka om, eftersom han sa till mej att så gör fäder och söner
Och ett rejält kok stryk då och då har inte gjort något barn illa. Far var väldigt hård mot mor, men det behövde hon som var så liten och dum och vek. Kvinnor behöver stryk för förstå att de är underordnade varelser i familjen. De ska stå vid spisen och föda barn. Far älskade oss på sitt kärva vis, och det är jag honom tacksam. När jag var 15 drömde jag för första gången om djävulen. Han gav mej order om att döda min far och mor och 2 yngre syskon, för han behövde dom i sitt krig mot Gud, så nästa dag kopplade jag ihop min fars AK 5:a och sköt sonika ihjäl de alla fyra när de satt och tittade på en porrfilm som far tvingade dom till att göra. I min mördarkarriär har jag aldrig sett så mycket blod, och då jag förstod jag genast mitt livs kall. Jag skulle döda så många som möjligt, jag skulle bli medlem i djävulens legotrupper på jorden. Vi skulle utrota de svaga individerna. Vi var övermänniskor.