där uppe i Ovikens täta skogar
där regnet piskar marken
där snön begraver allt i sin väg
där vinden river sönder även den starkaste
där Tvärån viskar om hopp
där stigar täckta av rötter leder till varje hjärta
där månen är varmare än solen
där Tåssåsens renar är vanligare än asfalt
där klippor och sten värms under lav
där bäcköringen upplever ung tid
där små, knotiga björkars knoppar brister
där frihet är svaret på fjälltopparnas öppna vy
där är jag född och där ska jag dö