Vi trevade efter orden
Orden som var för viktiga att lämna osagda
Vi lade fram dom på borden
Och såg på när meningarna blev lagda
Men så försvann fyra fem bort
Du log alldeles kort
Vi stod där utan orden
De viktiga orden
Och där låg de på borden
De oviktiga orden
Nu blev till och med tystnaden ovanligt tyst
När jag gick hem ville jag dina läppar ha kysst
Ville inte du det?
Under mitt hjärta finns ett äckligt klet
Jag hittade ett litet ord
Som ett av de stora orden kunde ersätta
så jag lade det på mitt egna bord
jag hoppades att det skulle allt underlätta
men då tog du ett kliv bakåt
och trampa i något vått
du sprang hem och lät mig vara
och allt verkade vara på det klara
jag saknade dig bara
evigheter gräts förbi
som jag önskat skulle inget bli
så sken solen återigen över oss
men de viktiga orden var borta