Oktobers

hejdlösa storgråt

av 1000~årig sorgs hjälplöshet

 Stormande spöregns vrede

rakt in den här världens alla mörker

Jag är en pojke igen

Jag gråter omfamnad av höstens färger

& kärleken från poeter & döda anfäder



För att bli hel

För att bli Man fullt ut

så måste jag få rasa

i denna blixtrande gråt

som läker mina sår med salt ljus

som skingrar smogen i mitt inre

när änglar

tröstar

& smeker mej.