Lät mig förloras
i verbala konstruktioner

på en lekplats av ord
och visor

men jag är inget barn
och ändå kan jag föredra
leken framför allvaret

Jag lät mig klättra i metaforernas klätterställningar
och gunga i anaforerna
tills jag litade på meningen

nästan

och de sköna labyrinterna
de rafflande paradoxerna

som att släppa taget om avslutande punkter

och bara känna
en stund