Du drar mig in i skuggans fruktade del,

varför vägrade du se mig, varför gav du mig alla fel.

Jag ville att du skulle öppna dig, se in i mig.

Se mig som den jag är, och hjälpa mig med

det som gick isär.

Jag va stark, du var svag

tillsammans var vi kärlekens lag.

Din svaghet drog oss ner, där endast djävulen vår

kärlek ser, älskling nu kan inget dra oss samman,

våra famnar skiljs åt likt sommaren och höst,

jag finner hos dig längre ingen tröst.

Du gav mig inget val, att älska igen

kom inte på tal, du och jag gick skilda vägar.

Vägar som leder oss in på andra spår,

trots att vi då och då faller tillbaks och ner

rinner en varm salt tår. Det känns i mitt hjärta

men jag orkar inte längre ta denna eviga smärta.

Du försumade mig, och nu gör de ont i dig.

Själens öga ser djupt in i varann, tack

för denna saga, jag visste väl att den va

för bra för att vara sann.

farväl.