Din kuddes fördjupning
rymmer fägnads salar-
där du och jag vilar
i tidsrymdens vävnad.

Stjärnornas dödskamp
passerar omärklig
morgonljusets tröskel-
ljudlös som en tanke...

Jag viker ihop nattens gåva,
slår in din första blick
i sidenpapper och
knyter osynliga snören...