Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam, trots familj



Medan snö virvlar utanför ditt fönster
Där det lyser värme och kärlek
Röda gardiner
Lysande stjärna
Doften av nybakat bröd
Barns glada skratt
Värme.

Jag sitter här
I snön
Som långsamt kryper fram till min hud
Genom blöta kläder
Inga tårar
Ingenting alls


Beslutet var mitt
Att rusa ut i kylan
Jag stod inte ut
Jag är malplacerad
I min egna familj.
Utanför
Jag hör inte dit.




Fri vers av IdiotBarn
Läst 273 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-12-06 15:46



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

IdiotBarn
IdiotBarn