Måste bara få skriva några rader till dig idag.

Nu har du gjort det igen.

Överraskat mig på det där speciella sättet

som bara du kan göra.


Du såg att jag behövde

och bestämde dig helt enkelt

för att hjälpa mig.

Och du gjorde det konkret.

Mirakel mitt i vardagen är min melodi.


Ja visst. Jag vet.

Först förde du mig till det där läget

när jag till sist erkänner

att jag bara har dig kvar.

Sen bestämmer du dig för att gripa in

bara så att jag ska veta

att det verkligen är du.


Förstår dig på ett sätt.

Du vill ändå att jag ska se att det är du

för det är då min kärlek till dig växer.

Jag är ju svag för kärlekshandlingar

och kärleksord.

Du vet ju det.


Jag älskar att höra din röst.

Är himla svag för de där orden

när du talar om för mig

att jag är din.

Och jag förstår att du ser mig.


Ja. Du sa att du ska klyva röda havet.

Öppna vägen där det inte går.

Och jag, jag ska bara vila i tro.


Glad att du påminner mig

du vet att jag är svag.

Tala igen precis när du vill.

Jag lovar, jag är idel öra. :-)